Även om stora variationer finns har samtliga centralasiatiska länder ett gemensamt arv  vad gäller kvinnans roll som samhällsaktör, grundat å ena sidan i den sovjetiska  samhällsbyggnadens principer och faktiska konsekvenser, å andra sidan i en traditionell,  lokal samhällsstruktur. En tredje faktor som sedan påverkat situationen i olika grad i de  fem länderna är förändringarna i samband med den politiska och ekonomiska  transformationen.   Tradition och sovjetisering Det sovjetiska systemet gav på papperet långtgående jämställdhet, men i praktiken,  framför allt från och med 1950-talet, kom kvinnans roll i det offentliga att inskränkas  kraftigt. Det försovjetiska samhället baserades på traditionella familjestrukturer, men  här fanns en avgörande skillnad mellan bofasta och  nomadiska samhällen i synen på kvinnans roll.  Släktskapsbanden var i vissa områden uttalat  överlagrade av större maktstrukturer ("klaner"), och en  lokal, traditionell, till stora delar sufibaserad, form av  islam.   I samtliga fem länder har trenden sedan  självständigheten varit att återuppväcka valda delar av  det traditionella samhället som del i ett medvetet  nationsbyggande. Samtidigt har kvinnorna, liksom i  andra postsovjetiska länder, drabbats hårdast av  övergången till marknadsekonomi genom ökad  konkurrens på arbetsmarknaden och avskaffandet av  sociala förmåner.  Det innebär ofta i praktiken att kvinnans roll formas av  en kombination av traditionella ideal och den "dubbla  börda" hon råkat i som ett arv av den sovjetiska  familjepolitiken med resultatet att hon utestängs  från  det offentliga samhällets inflytandesfärer.  Civilsamhälle och religionens återkomst  Generellt har trenden gått mot en minskad roll för  kvinnor i beslutsfattande ställning efter  självständigheten. Inom politiken försvann det sovjetiska kvoteringssystemet, och även  om försök till återinförande har gjorts i vissa länder är andelen kvinnor lägre och det  faktiska inflytandet kanske än mindre.  Det talas ofta om en ny muslimsk väckelse i de centralasiatiska länderna och klart är att  religionen från att ha varit aktivt motarbetad under sovjettiden fått en ökande roll,  särskilt i de fattigare republikerna Kirgizistan och Tadzjikistan. Traditionell sufism har  också fått konkurrens i och med stöd från resursrika arabländer och att unga studerar vid  islamiska institutioner utomlands. I det traditionella bofasta samhället var åtskildhet  (purdah) mellan könen normen, men kvinnor hade också en viktig roll att spela som  muslimska lärare och rådgivare. Den utifrån kommande islam har en ofta radikalt  traditionalistisk syn på kvinnans åtskildhet och står inte bara i kontrast till den  sovjetinspirerade modernisering, som fortfarande har starkt officiellt stöd i regionen,  utan också till det traditionella samhället.  Det faktum att kvinnor till stor del utestängts från beslutsfattande och från det  ekonomiska livet innebär däremot att deras andel i icke-statliga organisationer (NGO:er)  som verkar för samhällsförändring och mänskliga rättigheter är stor; totalt sett över 50% i  de fem centralasiatiska länderna.   I Kazakstan har exempelvis en ny jämställdhetslagstiftning gradvis växt fram och  kvinnorättsorganisationer tillhör de mer aktiva inom det kringskurna civilsamhället. Det  finns också starka krafter som verkar för kvinnors deltagande i näringslivet, något som är  av betydelse för både kvinnors sociala oberoende och för minskningen av fattigdom och  ekonomiskt utanförskap.  Kirgizistan blev i april 2010 när president Kurmanbek Bakijev tvingades ur landet ett  undantag från trenden i Centralasien att det styrande skiktet går mot en allt mer  konsoliderad maktposition. Landet fick efter upproret regionens första kvinnliga  president, Roza Otunbajeva, och en ny konstitution som ger parlamentet mer makt. Det  kvinnliga deltagandet i NGO-verksamhet är traditionellt starkt och i vilken grad kvinnor  deltar i omformningen av landet och omfördelningen av makten samt hur detta kommer  att påverka kvinnors rättigheter är en fråga som kan få vidare betydelse i regionen.   Mer information