Bisjkek, Forum Eurasien
Parlamentsvalet i Kirgizistan får i stort sett godkänt i OSSE/ODIHR:s preliminära rapport. Vissa problem med framför allt uppblåsta röstlängder och vid rösträkningen noterades, men valet ses ändå som ett steg framåt. Det har däremot som väntat inkommit ett antal protester till centrala valnämnden, som skall beaktas innan det slutliga resultatet blir klart. Det förekom heller inga större ordningsstörningar under valdagen, inte ens i det spända Osj. Här i Bisjkek verkar inte de utposterade frivillgardena ha haft mycket att göra.
Frivilliggarde på stan i Bisjkek
Med drygt 97% av rösterna räknade ser det ut som om fem partier kommer in i parlamentet, Zjogorku Kenesj, i Kirgizistan. Så här såg det ut vid 18-tiden (14 svensk tid):
Ata Zjurt 8,7%, Socialdemokraterna (SDPK) 8,2%, Ar-Namys 7,6%, Respublika 7,1%, Ata Meken 5,7%. Övriga partier verkar inte klara femprocentsspärren.
De låga talen kommer sig av att procenttalen utgår från det totala antalet röstberättigade. Förutom femprocentsspärren i hela landet måste partierna få 0,5% i varje provins, men de hundratal röster som krävs har de stora partierna antagligen sett till att mobilisera tidigt. Valdeltagandet var 56,6% eller 1,61 miljoner, vilket man får se som högt i ett land som skakats av flera oroligheter och säkerhetsproblem under senaste halvåret och där man nu utsatts för en valkampanj under flera månader, som säkert tröttat ut många.
Valdeltagandet i provinserna låg på ungefär samma nivå, förutom intressant nog i den sydliga staden Osj, där hela 66,3% röstade. Efter händelserna i juni, då hundratals dog i etniska motsättningar, har Osj varit en starkt polariserad stad. Det lokala styret har använt sig av en kombination av kirgiznationalistisk retorik och hårda metoder för att hålla ordning. Här har Ata Zjurt, i vissa avseenden arvtagare till den störtade Kurmanbek Bakijevs regim, ett starkt fäste. Det finns rapporter om att de har tagit ett så starkt grepp att även etniska uzbeker väljer att rösta på dem mot interimsregeringen, som endast anses företräda norra delarna av landet.
Vad kan väntas för regeringsalternativ från detta? Man kan konstatera att de partier som associeras med interimsregeringen inte har gjort ett speciellt bra val. Ak Sjumkar, lett av Temir Sarijev, kommer inte ens in och Ata Meken med en av landets allra mest rutinerade politiker i spetsen, Omurbek Tekebajev, får sägas ha uppnått ett oväntat dåligt resultat. Tekebajev utsattes för en smutskastningskampanj i slutskedet, framför allt från rysk tv, men om det var detta eller hans respons eller något annat som avgjorde låter jag vara osagt. President Roza Otunbajevas och Almazbek Atambajevs SDPK blir inte heller största parti, som det ser ut.
Mandatfördelningen är inte klar, men det är tänkbart att Ata Zjurt försöker komma överens med Felix Kulovs ryskvänliga Ar-Namys om att dela makten. Respublika, lett av affärsmannen Omurbek Babanov, har varit allestädes närvarande i valspurten och har gjort ett bra val. När de släppte sitt valprogram hette det att ”vår politiska organisation är den bredaste plattformen för att förena alla positiva krafter i landet”. Man har också valt att identifiera sig i opposition mot samtliga andra och satt bekämpandet av korruption som främsta mål. Ett klassiskt populistparti alltså. Nu kommer de antagligen att kunna ha ett finger med i regeringsbildningen.
Dagen efter
Men man måste komma ihåg att även om vissa partier associerats med interimsregeringen kan man inte tala om någon blockpolitik, utan det kommer att bli en förhandling om de viktiga posterna – talman, regeringschef, finansminister o s v. Det skulle också mycket väl kunna ge andra koalitionsmöjligheter med exempelvis Ar-Namys och partierna trogna interimsregeringen (något vissa ryska media verkar spekulera i – överhuvud taget syns de ha vikt mycken uppmärksamhet åt Kulov, som slutit någon form av samarbetsöverenskommelse med Förenade Ryssland, maktpartiet i Kreml).
Både Ata Zjurt och Ar-Namys har talat öppet om att åter stärka presidentmakten på parlamentets bekostnad – ett steg som i så fall skulle gå emot folkets vilja i folkomröstningen i juni när det parlamentariska systemet röstades igenom med klar majoritet. Men för många framstår säkerhet och stabilitet som viktiga ledord och det är ingen motsägelse i sig i att det framstod som rätt att rösta fram konstitutionen i det spända läget i juni, medan man nu tror på en stark hand.
Vissa spekulerar också, inte grundlöst skulle jag säga, i att resultatet är en starkt tecken på klyftan mellan nord och syd och interimsregeringens misslyckande att minska den under tiden sedan Bakijev störtades i april. Det kan om det vill sig illa bli en tydlig sprlittring inom parlamentet i en tid när att överbrygga de här klyftorna borde vara den viktigaste uppgiften för regeringen. Alternativet att utestänga Ata Zjurt från regeringsbildningen skulle också kunna skapa spänningar och nya risker för våldsmobilisering.
Centralasien har hållit sitt första godkända parlamentsval. Under de närmsta dagarna och veckorna kommer det att visa sig hur regeringen ser ut – och om resultaten accepteras av alla i det splittrade samhället Kirgizistan.
Se även DN, SvD och lyssna på SR.
English 
Svenska