Oroligheterna i Osj fortsätter för andra dagen

Kirgizistans länsindelning 1. Bisjkek 9. Osj 6. Osj län 4. Jalal-Abad län 2. Batken län

De senaste uppgifterna från Osj på lördag kväll den 12 juni talar om fortsatta oroligheter som sprider sig i södra Kirgizistan. Upploppen i Osj pågår och myndigheterna har endast kontroll över centrala delar av Osj. Läget har enligt vissa uppgifter förbättrats sedan en tidigare polischef i Osj, Kursand Asanov, återinsats i tjänst och förstärkningar anlänt från Bisjkek, se Eurasianet. Den sammanlagda dödssiffran uppgår på lördag kväll till 77 personer och mer än 1000 har skadats i upploppen. Regeringen har i en förordning sent på lördagen beslutat mobilisera arméreserver och givit säkerhetsstyrkorna rätt att skjuta för att döda, se DN och VG. Detta efter att oroligheterna spritt sig och den provisoriska regeringen tvingats införa undantagstillstånd även i staden Jalal-Abad i Jalal-Abad län (nummer 4. på kartan), se VG. Sex personer skall nu ha dödats i  sammanstötningar mellan kirgizer och uzbeker i Jalal-Abad. Stödet för den provisoriska regeringen är svagare i södra Kirgizistan där många kirgizer fortfarande stöder den avsatte president Bakijev medan uzbekerna stöder den nya regimen i Bisjkek.

Gäng av maskerade män drar runt i staden och plundrar butiker, hem och officiella byggnader. Det rapporteras att uzbeker är rädda att söka vård på sjukhusen av fruktan för hämnd från kirgizer. Det är omöjligt att bekräfta om detta är sant eller inte men det innebär sannolikt att antalet skadade är högre. Det visar också att upploppen nu lett till en etnisk konflikt. Från Osj rapporteras också om en begynnande matbrist i staden eftersom alla basarer och affärer är stängda. Gasen har stängts av och vissa områden saknar elektricitet. Röda korset och Human Rights Watch varnar nu för en humanitär katastrof i området. Uzbekerna brukar ha en ledande roll i handeln i staden men de flesta kan inte lämna sina hem och många uzbekiska butiker är nedbrända eller plundrade. Uzbekiska områden tycks ha drabbats värst av våldet och Aravangatan och Tjerjomusjki beskrivs av ögonvittnen som svårt eldhärjade samtidigt som nya delar av staden har plundrats och stuckits i brand, se 24.kg, GP, SDS och Reuters.

Myndigheterna i Osj har stora problem att kontrollera situationen och säkerhetsstyrkorna beskrivs som uttröttade eller ineffektiva. Det berättas om beväpnade kirgizer som är på väg in till staden och att säkerhetsstyrkorna försöker stoppa detta men misslyckas. Olika officiella talesmän medger att läget är svårt och oklart men att det pågår ett arbete att tala med uppretade grupper som drar omkring i staden. Den biträdande borgmästaren i Osj, Timur Kamtjubekov, har sagt att maskerade män åker runt i staden och skjuter på båda kirgizer och uzbeker för att öka den etniska konflikten, se RFE/RL. I huvudstaden Bisjkek har den provisoriska regeringen uppmanat pensionerade poliser och militärer och krigsveteraner från Afghanistan att anmäla sig som frivilliga för att hjälpa till i Osj. 300 frivilliga sändes till Osj under natten. Uzbeker har rånats och misshandlats även i Bisjkek där stämningen tidvis varit uppretad.

Oroligheterna i Osj har nu blivit så allvarliga att Roza Otunbajeva, tillförordnad president, skrivit till Ryssland för att be om hjälp. Kirgizistan vädjar om fredsbevarande trupper från Ryssland för att stabilisera läget i södra delen av landet eftersom Kirgizistan inte klarar av att hantera situationen, se DN och SvD. En talesman till president Dmitrij Medvedev har i ett uttalande avböjt och sagt att Ryssland i nuvarande läge inte kommer att sända fredsbevarande styrkor till Kirgizistan. Ryssland har dock lovat att omedelbart sända humanitär hjälp. Ryssland har en flygbas, Kant, i Kirgizistan men de fåtaliga trupperna där kommer inte ingripa. Den amerikanska flygbasen Manas som är en viktig knutpunkt för konflikten i Afghanistan ligger utanför huvudstaden Bisjkek och berörs inte av oroligheterna i Osj och Jalal-Abad.

Rosa Otunbajeva har idag i Bisjkek i ett uttalande till pressen beskyllt den störtade presidenten Kurmanbek Bakijevs bröder och andra anhängare för att ligga bakom oroligheterna i Osj. Hon avslöjade också att myndigheterna hade förhandsinformation om dessa planer på att destabilisera landet men att våldet bröt ut tidigare än beräknat. Matbristen har nu blivit ett problem i Osj och myndigheterna kommer att sända in hjälp lovade Otunbajeva. Röda korset och Röda halvmånen har under dagen lyckats leverera mat till olika sjukhus. Operationerna i södra Kirgizistan kommer att ledas av sändebudet Ismail Isakov i samarbete med kommendanterna för staden Osj och Osj län, se 24.kg.

Roza Otunbajeva, tillförordnad president och ledare för den provisoriska regeringen i Kirgizistan, har tidigare talat om krafter som vill destabilisera landet inför folkomröstningen om ny konstitution den 27 juni 2010 men har nu alltså anklagat Bakijevs bröder. Detta är dock ännu obekräftat. Södra Kirgizistan var förre president Bakijevs maktbas så fortfarande finns många lojala till honom kvar i området. Avgörande för utvecklingen blir hur säkerhetsstyrkorna och polisen ställer sig. Detta till trots måste myndigheterna nu snabbt få situationen under kontroll om inte svåra etniska motsättningar skall bli bestående mellan uzbeker och kirgizer. Tusentals människor främst kvinnor och barn rapporteras ha flytt till den uzbekiska gränsen för att söka skydd undan våldet i Osj. Uzbekistan stängde gränsen på lördagsmorgonen men öppnade den igen och släpper nu igenom folk en och en. Kina och Tadzjikistan har stängt sina gränser men gränsen till Kazakstan skall fortfarande vara öppen.

Vad som händer i övriga delar av södra Kirgizistan med en blandad befolkning är inte känt men det talas om en ökad oro i bland annat Jalal-Abad där två människor dödades och 74 skadades i mitten av maj vid etniska sammanstötningar. I Osj län (6. på kartan) med en befolkning på 1,3 miljoner uppgår uzbekernas andel av befolkningen till 30-40 % uppgifter om upp till 50 % förekommer, i Jalal-Abad län (4. på kartan) med en befolkning på 1 miljon är motsvarande siffra 25 % men uppgifter om 40 % uzbeker förekommer och i Batken län (2. på kartan) med en befolkning på 300 000 är andelen uzbeker 15 %. Att siffrorna från folkräkningarna underrapporterar andelen uzbeker är känt. Det finns en rädsla för att bli diskriminerad i offentliga sammanhang som uzbek. För fredagens händelser se tidigare inlägg, samt för en analys av den etniska situationen i Kirgizistan och de svåra upploppen 1990 se här.

Fler artiklar på ämnet:

• Kirgizistan – Vad gör den provisoriska regeringen?
• Kirgizistan – Att sopa upp spillrorna och gå vidare
• Avgörande dag i södra Kirgizistan – Kontroll eller anarki i Osj och Jalal-Abad